Straks efter 1979 års revolution ga ayatollah Khomeini order om å avbryte alle kontakter med Israel. Og siden den tid har disse to landene ikke klart å nærme seg hverandre med en tomme.
Eller mer korrekt sagt – frem til i våre dager da enkeltpersoner i de to landene har latt seg engasjere gjennom å starte en grenseoverstigende og vennlig tverrfolkelig rørelse, via Facebook.

Det er den svenske storavisen, Dagens Nyheter, som bringer denne gledelige nyheten til torg i den artikkeler som står gjengitt her under:

I dag, när mycket tyder på att länderna kan råka i krig med varandra före årets slut, har relationerna återupprättats – på Facebook. För två veckor sedan lade Roni Edri, en ung grafisk formgivare i Tel Aviv, ut en affisch som föreställer honom och hans lilla dotter. Under fotot står det: ”Iranier, Vi kommer aldrig att bomba ert land. “We love you.”

_Edri skrev också ett personligt brev till alla iranier: ”Jag såg en av er på tv. Han talade om krig. Jag är säker på att han inte representerar folket i Iran … Om ni ser någon av oss på tv som talar om att bomba er – var säkra på att han inte representerar alla israeler._

_Efter ett par dagar började reaktionerna från Iran droppa in. Strax exploderade korrespondensen, med tusentals entusiastiska repliker i samma anda från den andra sidan varje dag. En iransk arkitekt satte upp sidan ”Vi älskar Israel”, som också blivit en succé._

_Tjugotusen israeler har hittills anslutit sig till ”we love Iran”-kampanjen._
En iransk skolflicka skrev till Edri att hon tvingats trampa på en israelisk flagga i skolan men att hon inte visste vad hon skulle tro när hon såg bilden på Edris dotter, som såg likadan ut som hon.

_En annan iranier förklarade: ”Kära israeler. Iranier älskar fred och hatar hat. Och vi behöver inga kärnvapen för att bevisa det!.”_

En hel stab av Edris vänner jobbar nu med att besvara breven och utveckla temat. En särskild sida om judisk-persiska relationer genom seklerna har upprättats, från kung Cyrus som lät judarna återvända till Jerusalem efter fångenskapen i Babylon till den iranske diplomaten Sardari som räddade franska judar undan Hitler.

Vi är inte naiva, säger Edris hustru Tamar. Vi vet att världen inte förändras av att någon säger I love you. Men om många säger det? Vem vet.

Roni Edri säger att han siktar på en miljon ”likes” på Facebook: ”Då blir det här budskapet så stort att beslutsfattarna inte har råd att bortse från oss.

56 procent av israelerna är motståndare till en bombning av Irans atomprojekt. Att döma av reaktionerna är minst lika många iranier motståndare till ledarnas planer.

Er det nå vi skal si som John Lennon – Give peace a chance?

Straks efter 1979 års revolution ga ayatollah Khomeini order om å avbryte alle kontakter med Israel. Og siden den tid har disse to landene ikke klart å nærme seg hverandre med en tomme.
Eller mer korrekt sagt – frem til i våre dager da enkeltpersoner i de to landene har latt seg engasjere gjennom å starte en grenseoverstigende og vennlig tverrfolkelig rørelse, via Facebook.

Det er den svenske storavisen, Dagens Nyheter, som har bragt denne gledelige nyheten til torgs gjennomi artikkelteksten som står gjengitt her under:

I dag, när mycket tyder på att länderna kan råka i krig med varandra före årets slut, har relationerna återupprättats – på Facebook. För två veckor sedan lade Roni Edri, en ung grafisk formgivare i Tel Aviv, ut en affisch som föreställer honom och hans lilla dotter. Under fotot står det: ”Iranier, Vi kommer aldrig att bomba ert land. “We love you.”

Edri skrev också ett personligt brev till alla iranier: ”Jag såg en av er på tv. Han talade om krig. Jag är säker på att han inte representerar folket i Iran … Om ni ser någon av oss på tv som talar om att bomba er – var säkra på att han inte representerar alla israeler.

Efter ett par dagar började reaktionerna från Iran droppa in. Strax exploderade korrespondensen, med tusentals entusiastiska repliker i samma anda från den andra sidan varje dag. En iransk arkitekt satte upp sidan ”Vi älskar Israel”, som också blivit en succé._

Tjugotusen israeler har hittills anslutit sig till ”we love Iran”-kampanjen.
*En iransk skolflicka skrev till Edri att hon tvingats trampa på en israelisk flagga i skolan men att hon inte visste vad hon skulle tro när hon såg bilden på Edris dotter, som såg likadan ut som hon._

En annan iranier förklarade: ”Kära israeler. Iranier älskar fred och hatar hat. Och vi behöver inga kärnvapen för att bevisa det!.

-En hel stab av Edris vänner jobbar nu med att besvara breven och utveckla temat. En särskild sida om judisk-persiska relationer genom seklerna har upprättats, från kung Cyrus som lät judarna återvända till Jerusalem efter fångenskapen i Babylon till den iranske diplomaten Sardari som räddade franska judar undan Hitler._

Vi är inte naiva, säger Edris hustru Tamar. Vi vet att världen inte förändras av att någon säger I love you. Men om många säger det? Vem vet.*

Roni Edri säger att han siktar på en miljon ”likes” på Facebook: ”Då blir det här budskapet så stort att beslutsfattarna inte har råd att bortse från oss.

56 procent av israelerna* är motståndare till en bombning av Irans atomprojekt. Att döma av reaktionerna är minst lika många iranier motståndare till ledarnas planer.

Er det nå vi skal si som John Lennon – Give peace a chance?

Det synes nå å råde den reneste halluleiastemningen i de ulike fylkespartipartikontorene i Østfold. Og gleden skyldes at Jernbaneverket nå åpner for å bygge en ny kystjernbanestrekning for hurtigtog, fra Moss via Sarpsborg og Fredrikstad og frem til Halden…
Togstrekningen skal bygges for hastigheter opp til 250 km per time,. Altså tilsvarende hva som nesten kan kallee europeisk standard for togstrekninger for såkalte InterCity-tog med avganger hver time…
Nå ble denne glameldingen også betydelig forsterket ved at Jernbaneverket selv mener planene kan gjennomføres på under ti år – og at den totale reisetiden mellom Oslo og Halden deretter bare vil være 1 time og 7 minutter.

Ja gårsdagen var I sannhet en lykkedag for Østfold fylke – og for fylkets fylkespolitikere.

Gledesmeldingen, mer i detalj.
Nå er det ikke bare en ny Øsfoldbane som Jernbaneverket planlegger å bygge, men til sammen ”hele” 230 km jernbanestrekning der det meste (ikke alt) skal bygges for å tåle hastigheter opp til 250 km/time.
Jernbaneverket skal i tillegg bygge opp Vestfoldbanen til samme hastighet, samt også knytte denne sammen med Vestlandsbanen. Og i tillegg skal noen kilometer av Gjøvikbanen oppgraderes.
Det kan derfor se ut som Jernbaneverket har store planer for de neste ti årene.

Regnefeil,eller lureri?
Beregnet kostnad for disse 230 km med nye jernbanespor er av Jernbaneverket anslått til 130 milliarder NOK . Og i dette ligger også inkludert gjenstående kostnader på øvrige prosjekter som allerede er igangsatt eller planlagt. Ja det mener i alle fall Jernbaneverket som dessuten tillegger at finansieringen enda ikke er løst…..

Nå må undertegnede tilstå at jhan ikke helt klarer å stole på kalkulasjonene og prisoverslaget til Jernbaneverket i denne saken. En viktig grunn for dette er at samferdselsminister Magnhild Meltveit Kleppa s svenske motpart nylig har uttalt - att som tummelfingerregel måste man räkna med att 10 km ny toglinje koster 1 miljard kronor.
Dette betyr at i Sverige anslås en ny 230 km lang jernbanestrekning av InterCity-kvalitet, å koste 230 milliarder kroner å bygge. Da er det jo litt underlig at vi her i Norge tror vi kan bygge samme strekning hele 10 milliarder kroner billigere?
Nå opererte sikkert denne svenske ministeren med svenske og ikke norske kroner, men nå er det vel ikke akkurat billigere å bygge ut ny jernbane i landskap fullt av fjell og topper, enn å ploge opp gammel kulturjord som tilfellet ofte er i Sverige?

Dopa samferdselskminister?
Ja, det kunne i alle fall virke som om samferdselsministeren vår måtte ha blitt noe overopphetet av pressefotografenes blitzlamper, eller noe annet. I alle fall når hun frodig og gledesstrålende klarte å fortelle pressen at finansiering ikke ville by på noen problemer siden hun hadde forhåndklarert med den rød-grønne regjeringen at de nye togstrekningene kunne finansieres med blanding av statlig og privat finansiering…
Det samferdselsminister Magnhild Meltveit Kleppa imidletid ikke ga svar på, var hvor interessante og forlokkende slike samferdselsprosjekter med relativt usikre inntjeningspotensialer selv etter +30 år – ville være for private investerere?

Indre Østfolds del av den nye samferdselskaka.
Hittil har jeg ikke skrevet et ord om hva denne ”århundrets største satsning” fra Jernbaneverket side vil bety eller få for innvirkning på ”indre linje” og Indre Øsfold sin del. Det hører nemlig til saken at Jernbaneverket ikke totalt har uteglemt eller oversett togtrafikken i Indre Østfold.
Det ligge nemlig så an at nye hurtigtogslinjen til Halden vil kreve at mye dagens godstrafikk må sendes andre veier. Og derfor ligger det innfelt i Jernbaneverkets planer å tredoble godstrafikken på indre bane, fra 16 til ca 40%.
Så om noen år får altså folket i Indre Østfold som står og venter på togtransport til Ski og Oslo, gleden av å vente enda lenger mens de kan iaktta ytterligere lange, stinkende og sterkt forurensede dieseldrevne lokomotiv snegle seg forbi dem gjennom landskapet.

Dette er altså ”lykken” vår rødgrønne regjering, samferdselskminister Kleppa og Jernbaneverket vil la folk i Indre Østfold få ta del i…

I følge VG har både “Foreningen Les” og “Norsk faglitterære forfatter- og oversetterforening” (NFF), sponsret Aisha Shezadi’s landsomfattede skoleturne der hun får lov å påvirke norske ungdomskoleelever om sitt forlvaklede verdisyn.
Det er den samme tilslørte tjueåringen som har flagget sin fulle støtte til gårsdagens omstridte demonstrasjon. I tillegg er hun også kjent for å ha tatt Talbans side mot ISAF og derved også våre norske natosoldater i Afghanistan. Ellers liker heller ikke denne unge damen Louiza Louhibi (21), som tidligere i uken sto frem i VG og fortalte om hvordan hun har blitt truet av arrangørene bak fredagens demonstrasjon.
Ja hun kaller Louiza Louhibi for en pingle…

Med dette som bakteppe forstår jeg godt at NFF for noen år siden høflig avbøyde å støtte utgivelsen av min bok om Anders Lange, hans bakgrunn, historie og politiske kamp. For med tanke på deres sponsring av personer som Aisha Shezadi , så er jo selvfølgelig historien om Anders Lange og hans samtid, alt for kontrareaksjonær…-:)